Stina med kniven
Skola/Utbildning: | Åbo Akademi |
Orkester/Balett: | Axelbandet |
Började i orkester/balett: | 2013 |
Instrument: | Tenorsax |
Antal besökta NATOM | 1 |
Stina spelar tenorsax och hälsar alla med frasen "Hello music lovers!".
Han kan bli tårögd om nån norsk börjar sjunga och är beroende av norska jäntor. Stina har en passion för säsongsfisk och historia. Han är även Axelbandets historiker och berättar gärna om den mytomspunna julgäddan. Stina är ibland lite lillgammal, vilket vi tror att beror på hans flitiga umgänge med åldringar under sin daghemstid (som barn var Stinas drömyrke "Pensionär"). Stina extraknäckte även som snapsupphällare då han var blott åtta år gammal, och han innehar en av de största snapsvisesamlingarna som mannaminnet klarar av att komma ihåg.
Stina har hittat sin veljeni i trummisen Braman fastän inget gemensamt språk existerar. De dansar dock gärna tango ihop. En annan som Stina gärna dansar med är CM som Stina gifte sig med på Axelbandets julfest 2016 på Koppi.
Innehåll |
Citat från Stina
Nån: "Stina! Oisko joku aamushotti? Missä Koskenkorva on?"
- Stina är nyvaken och fortfarande full på SOF2015* "Juu see on seeiille saksofoNILLE."
Ansvarsposter i Axelbandet
- 2015 Sekreterare
- 2016 Inventarieförvaltare
Se även
Stinas Korta Tal
Här samlar vi utdrag ur korta tal som Stina är känd för att ge i tid och otid, ofta i samband med fest, årsfest, höstmöte, fest, eller julfest. Talen kan även komma spontant, lite som tungotal men på Åländska.
Utdrag ur tal från Axelbandets höstmöte den 27.11.2015, ca 15 minuter in i talet. "Men jag hade fönstret öppet så vad gjorde jag? Jo, jag ringde till min kära granne Nils-Däcklas, vi bor alltså ganska nära varandra nuförtiden, jag ringde honom o sa ‘alltså kan du komma o hjälpa mig o få upp min dörr för jag har liksom låst ute mig med fönstret uppe’, så kom han hoppandes, gåendes (kom han rullandes? Undras det i bakgrunden) Nej inte knullandes. Jaa jaa jaa ja å sen så var det tack vare honom jag kom in i lägenheten, för vi snodde en pall från det gemensamma köket, satt den utanför mitt fönster, jag steg upp först, konstatera “nej jag e för fet för det här”. Nils-Däcklas är mer vigulant än jag. Han ställde sig opp på pallen, hoppade o föll med huvudet före ner på mitt golv och mitt skrivbord puffa undan, och sen gick han o öppna dörren, sen kom jag in i min hydda utan o betala nånting, o sen som tack bjöd ja honom på en fantastisk måltid med tacos. De va den bästa måltiden han hade ätit på hela veckan men han var värd varenda köttfärs, tack för mig!"